Vad är ledarskap?

Ledarskap är förmågan att få någon att vilja följa dig.

Är det så enkelt? Handlar det verkligen bara om det? I så fall, hur gör man?

Ställ dig själv frågan “vilka människor i livet vill jag följa?” Jag skulle svara de jag litar på. Vilka är det som får min tillit? De som litar på, tror på och respekterar mig även fast jag ibland gör misstag. De som förklarar var vi är på väg och varför. De personerna som hänger ihop. De gör som de säger. De som helt enkelt ger mig en anledning att följa dom. Det är själva essensen av ledarskap. Att skapa tillit, bygga respekt och visa omtanke, vara tydlig och att vara det konsekvent.

Framgångsreceptet?

Att få människor att vilja följa dig är dock inget man skapar över en dag eller om man väl lyckats, behåller resten av livet. Det är en kontinuerlig process, ett ständigt lärande som dessutom sätts på noll den dagen jag byter miljö. Jag kan ju som ledare ha hittat verktyg som gör att jag vet hur jag lättare kan nå fram till detta stadium. Men det handlar om kontinuitet och tålamod. Du får inte ditt ledarskap, du förtjänar det.

Det finns inte en uppsättning med egenskaper som skapar en bra chef.  Måste du vara visionär och karismatisk, det som vi klassiskt skriver att en ledare skall vara? Nej absolut inte. Du behöver hitta ditt sätt för att människor skall vilja följa dig och det handlar om din förmåga att bygga relationer och förtroende. I det lilla kan det handla om att säga “hej” varje dag när du kommer in på kontoret, att när du frågar “hur är läget?” att du faktiskt bryr dig om svaret.

Perspektivbyte

Simon Sinek beskriver det här på ett fantastiskt sätt. (se intervjun nedan) Han pratar om det viktiga perspektivbytet som sker när du är ledare eller chef. Du är inte längre ansvarig för resultatet utan för människorna som är ansvariga för resultatet. Det här är en förändring som kan vara svår att ta till sig. “Jag är ansvarig för människorna som är ansvariga för resultatet”. Var är då logiskt att jag lägger min kraft? På människorna!

Jag vill att min personal skall förstå att jag vill deras bästa, att jag bryr mig om hur det går för dom, hur dom mår och hur de utvecklas. Om de vet om det och känner det, så kommer de att känna trygghet.  Den dagen jag kommer med konstruktiv feedback, då vet de att jag gör det för att jag bryr mig om dom och för att jag vill att de skall fortsätta utvecklas. Det finns ingen dold agenda. Det handlar om omtanke.

Intervju med mig själv:

“Men skall jag inte ställa krav?”

Det är klart vi skall ställa krav och vi som individer måste förhålla oss till den miljö vi verkar i. Men kraven som ledare måste komma från ett individuellt perspektiv, jag bryr mig om hur du, just du, verkar i vår organisation. Att vi använder dig baserat på din förmåga och dina styrkor på bästa sätt. För att lyckas handlar det därför om att ge och att ta. Ställ krav på individens förmåga att hitta lösningar, ställ krav på att de uttalar och hittar sin väg. Du är  givetvis där som ledare, coach och medmänniska. Tillåt misslyckanden och uppmuntra dem till och med. Ha sedan tålamod, det tar tid att växa och utvecklas, ingenting händer över en dag.

“Så vadå, skall människor få göra vad dom vill?”

Om “vad de vill” ligger i linje med det organisationen ser som sin väg framåt, varför inte? Men visst brukar det finnas ramar som vi rör oss inom. Om det inte funkar och om det är fel person på fel plats så skall vi ge feedback och hjälpa till i tankearbetet och hjälpa dem till rätt plats, vare sig det är i en ny roll eller samma, i vår organisation eller i någon annans.

“Men människor är ju inte här för sin egen skull?”

Vore inte det fantastiskt om de vore det? De arbetar förhoppningsvis just här för att de tror att den här organisationen kan vara en del av att skapa deras framtid. En möjliggörare för dem att förverkliga just den här delen av sig själva. Är de inte här av den anledningen så kommer det vara svårt med motivationen långsiktigt.

Vilket jobb!

Jag har tidigare skrivit att jag älskar mitt jobb som ledare. Det finns få roller som kräver så mycket reflektion och självkännedom som att vara ledare. Känslan när man får någons förtroende och där vi tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål är fantastisk. Jag brukar säga till mig själv: “det är en lyx att få vara ledare för vad kan vara viktigare än att få arbeta med människorna i en organisation resten är ju bara pengar”.