De 6 viktigaste sakerna jag lärt mig av att bränna ut mig

Jag fick häromdagen frågan om vad jag har tagit med mig från min utbrändhet. Jag har ju både skrivit och tänkt en massa kring just den frågan men när jag väl skulle sammanfatta det så blev det plötsligt svårt. Att bränna ut sig påverkar en på så många olika plan att det är svårt att sammanfatta det kort men här kommer nu ett försök att sammanfatta min lärdomar ifrån min utbrändhet.

Sätt rimliga förväntningar på dig själv och livet

Mina förväntningar på både mig själv och det liv jag levde var helt enkelt för högt ställda. Jag antog att jag hade obegränsade resurser. Jag tyckte att jag borde kunna vara glad och full av energi jämt. Jag borde ju kunna vara den bästa pappan, mannen, chefen, fotbollstränaren, kompisen, sonen som finns. Det var där förväntningarna låg vilket skapade ett visst tryck på mina axlar och en viss besvikelse när jag inte riktigt orkade. När man ser det så här kan man ju tycka, “men för i h*lv*t* Johan”…. Men just då var det svårt och jag behöver fortfarande påminna mig.

Balansera din ambition

Jag måste hitta sätt att balansera min ambition generellt. Jag har nämligen en fantastisk förmåga att vilja, fixa, ändra, rädda och göra allt på en gång. Jag vill dessutom gärna göra det till 100% vilket inte är så lätt. Här måste jag ständigt självkritiskt granska min vilja och påminna mig när jag lägger till något att ta bort något annat. Jag har inte riktigt landat kring detta ännu men nu är jag medveten om problemet och kan på ett helt annat sätt ta hjälp av chefer, kollegor, vänner och familj.

Acceptans istället för balans

När vi fick vårt tredje barn så fattade inte jag hur i all världen det skulle gå till. Hur skulle vi kunna lägga till ett till barn i en situation som redan kändes rörig. Man skulle ju ha balans i livet och det var ju inte ens nära med två barn, hur skulle de då se ut med tre? Idag så strävar jag inte efter balans för den går inte att finna, i alla fall inte just nu. Däremot så jobbar jag ofta med acceptans. Det blir liksom lättare om jag accepterar situationen som den är, snarare än drömmer om en situation som inte blir. Det betyder inte att jag har gett upp utan att jag snarare accepterar att det är rörigt och istället i perioder jobbar med att få ner ”rörigheten” en aning genom att prioritera tuffare.

Lev i nuet och inte i huvet

Min psykolog sade till mig att hon upplevde att jag levde ganska mycket i mitt huvud. Jag förstod inte riktigt då vad hon menade men det har jag lärt mig. Jag befann mig ganska ofta i framtiden, i dåtiden och i tanken och inte tillräckligt ofta här och nu. Jag har lärt mig att här och nu finns ingen oro eller ångest utan den ligger i det som har varit eller i det som man tror kommer hända. Så att landa i här och nu jobbar jag med varje dag.

Våga ta tag i ditt liv och förändra både i stort och smått

Jag blev tvungen att  jobba med mig själv utifrån två olika perspektiv, ett utifrån- och ett inifrånperspektiv. När jag jobbade med utifrånperspektivet så funderade jag och min fru på hur vår livssituation såg ut. Vi landade i ett antal olika slutsatser som har hjälpt oss en hel del. Vi gick båda ner i tid för att kunna komma hem tidigare till barnen. Vi slutade göra saker för att man borde eller för att det förväntades av oss och fokuserade istället på vad vi ville och vad som gav energi. Vi skapade en gemensam målbild som vi tillsammans ville leva vårt liv efter och den har vi jobbat vidare med genom åren. Mitt tips är att du/ni skiter i vad folk omkring er tycker utan fokusera på det du/ni vill.

Den andra delen, inifrånperspektivet, handlade om mig själv och om mina egna tankar, visioner och styrkor och målbilder. Jag etablerade en egen bild av vart jag ville och vad som var viktigt i mitt liv. Jag funderade över mina styrkor och hur jag kunde få använda dessa mer. Jag analyserade mina egna förväntningar och lyssnade in mina egna ”sanningar” och tankar och funderade på vad som var sant och vad som faktiskt bara var tankar. Jag hittade ett nytt förhållningssätt till mina tankar. De är inga sanningar, inga fakta utan ett antal ord som snurrar runt i huvudet på mig och som har en fantastisk förmåga att väcka en massa känslor.

Var snäll mot dig själv

Ett av mina favoritbegrepp under min rehabilitering har varit self compassion. Eller självmedkänsla. Det handlar om att vara snäll mot sig själv. På samma sätt som jag gärna förlåter och accepterar att min omgivning ibland gör misstag så måste jag låta mig själv göra samma sak. Jag kan ibland komma på mig själv med att jag tycker jag borde vara både synsk och trollkarl. Där och då är det bra att vara snäll mot sig själv. Att ge sig själv lite utrymme är dessutom ett bra verktyg i att hantera sin prestationsångest.

Jag tror att det är viktigt att vi pratar om hur vi mår och vad vi lär oss. Varje resa är individuell men vi kan lära oss av varandra. Jag hoppas att någon kan ha glädje av mina insikter och lärdomar.

Innehållet i detta blogginlägg är basen i den första delen av min föreläsning kring min egen resa. Vill ni höra mig prata om detta live så tveka inte att kontakta mig.

Vill ni läsa mer om hur vi kan skapa friska organisationer, läs detta inlägg.