Jag satt häromdagen och lyssnade på en podcast, efter en rekommendation av en av mina studenter. I den diskuteras Agil utveckling. Jag blev nyfiken för jag tycker om när vi ifrågasätter och försöker utmana och utveckla tankar, metoder, och lösningar. Även fast jag inte håller med killarna så gav podcasten upphov till en del tankar som jag tänkte dela med mig av. Sammanfattningsvis kommer det handla om sprintbegreppet, om kortsiktighet och om lärande.
Jag är, som ni kanske vet, en förespråkare för ett Agilt förhållningssätt, Agila värderingar och principer. Inte minst för att jag upplever att det är ett tankesätt som skulle kunna hjälpa till att lösa många av de problem vi ser i dagens organisationer. Inte minst gällande ledarskap, engagemang, motivation, förändring och innovation. Men vi får för den skull aldrig sluta att ifrågasätta och hitta nya lösningar på våra problem (vilket i sig är ett agilt förhållningssätt).
I podcasten ifrågasätts i huvudsak två saker det ena var sprintkonceptet i Scrum och den andra var värdet i retrospektiv och hur mycket vi egentligen kan lära oss.
En sak i taget
Vi börjar med sprintar och scrum. Jag kan som gammal utbränd hålla med om att ordet sprint inte är optimalt som ord. Det sätter på något sätt fokus på fel sak nämligen hastighet. Man måste gå till de Agila principerna för att faktiskt få en balans kring begreppet hastighet. Här betonas nämligen vikten av uthållighet.
”Agila metoder verkar för uthållighet. Sponsorer, utvecklare och användare skall kunna hålla jämn utvecklingstakt under obegränsad tid.” (8 principen i det Agila manifestet)
Här kan möjligen ordet sprint vara lite förledande.
För mig är inte hastighet centralt i ett Agil förhållningssätt utan det mest centrala är snarare att generera affärsvärde och att ständigt lära. Runt dessa centrala antagande finns det sedan ett antal tankar och principer som gör att människor dessutom kommer ha kul, vara motiverade och dessutom hållbara.
Kortsiktighet
Möjligen skulle kortsiktighet kunna vara ett problem i det agila. Man fokuserar faktiskt ofta på kortare tidshorisonter och på så sätt lätt hamnar i ett lite för snävt fokus. Här måste vi hjälpa varandra i att med jämna mellanrum höja blicken och titta på helheten och vart vi är på väg. Vi behöver arbeta med hela bilden så att vi inte glömmer att teamet är del av någonting större. Men vi behöver även ha en bild av vår del av strategin dvs hur vi skapar värde för företaget i stort.
Lärande
För mig är lärandet extremt viktigt inom agilt. Det är så viktigt att en av principerna berör just detta.
”Med jämna mellanrum reflekterar teamet över hur det kan bli mer effektivt och justerar sitt beteende därefter.” (12 principen i det Agila manifestet)
Det är intressant att fundera på vad vi kan lära oss av vårt arbete och vad som faktiskt är specifikt för stunden. Men bara det att vi ger oss själva möjligheten och tiden till ständig reflektion skapar åtminstone förutsättningar för att lära och utvecklas.
I mina tidigare jobb (innan jag blev egen) var det nog det jag saknade mest, tid för reflektion och lärande. Man agerade mer än reflekterade och det gjorde ofta att man inte hann landa saker och faktiskt lära sig av sina erfarenheter
https://www.acast.com/kodsnack/kodsnack-261-nagon-slags-metalaxa?autoplay